Om projektet

Judehatskollen dokumenterar antisemitism, extremism och stöd för terrorklassade organisationer från offentliga personer och organisationer med koppling till Sverige.

Med koppling till Sverige avses aktörer som verkar i Sverige, riktar sig till en svensk publik, eller har en dokumenterad relation till en svensk aktör – till exempel genom samarbete, medlemskap, finansiering eller uttalanden.

Dokumentationen bygger på öppna källor och OSINT-metoder. Avgörande är inte hur formell källan är, utan att uttalandet eller handlingen kan beläggas. Läs om projektets metodik här.

Judehat har ökat markant i Sverige och övriga västvärlden under senare år, särskilt efter den 7 oktober 2023. Fenomenet har historiskt sett anpassats till olika politiska kontexter – från medeltida blodsanklagelser, via nazistisk rasideologi, till sovjetisk antisionistisk propaganda – och har ofta hängt samman med polarisering, instabilitet och angrepp på demokratiska institutioner. Att dokumentera judehat är därför inte bara ett särintresse för den judiska minoriteten, utan ett sätt att värna det öppna samhället och rättsstatens principer. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) utgörs det huvudsakliga terrorhotet mot Sverige av våldsbejakande islamister och högerextremister, där onlinepropaganda och våldsbejakande narrativ är den främsta hotdrivande faktorn. Samtidigt spelar vänsterextremister och delar av den bredare vänstern en betydande roll i spridningen av antisemitism kopplad till Israel, vilket visar hur olika ideologiska miljöer sammanstrålar kring judehat.

Trots detta saknas det i Sverige ett initiativ som på ett systematiskt, källkritiskt och oberoende sätt dokumenterar antisemitism över hela det politiska spektrumet.

Judehatskollen strävar efter att fylla detta tomrum genom att granska hela det politiska och offentliga landskapet, utan att låta ideologisk hemvist styra urvalet. Ett flertal befintliga aktörer tenderar att fokusera på vissa ideologiska miljöer snarare än andra.

Projektet utgår från IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism. Kritik av israelisk politik är inte i sig antisemitisk – den blir det om den bygger på antisemitiska troper, eller om uppmärksamheten och kraven riktas mot just Israel i en omfattning som inte tillämpas på andra stater eller folk. En fullständig genomgång finns i metodik och begrepp definieras i lexikon.

Utöver databasen publicerar Judehatskollen analys och kommentar i en separat blogg – fördjupningar i enskilda fall, trender över tid, och hur olika ideologiska miljöer förhåller sig till judar, Israel och antisemitism. Databasen och bloggen hålls strikt isär: databasen dokumenterar, bloggen analyserar.

Genom att samla underlag på ett och samma ställe blir omfattningen synlig, liksom kopplingar och mönster som återkommer över tid. Målet är att både databasen och bloggen ska utgöra en grund för djupare analys och mer faktabaserad samhällsdebatt i takt med att de växer.